Förkylning
Förkylning (rhinofaryngit) är väldigt vanligt bland barn. Akut rhinofaryngit bland barn orsakas oftast av rhinovirus, adenovirus eller respiratoriskt syncytievirus (RSV) och spontanläker inom en till två veckor. Men inte sällan leder infektionen till sekundära infektioner.
Symtom
De vanligaste symptomen är allmänpåverkan, rhinit, ont i halsen, hosta och ibland feber. Svullna och kraftigt rodnade slemhinnor i näsa och svalg (gombågar, uvula och tonsiller) är vanligt. Det förekommer även rodnad i ögon och på stämbanden, som även kan vara något svullna. Om ögonen blir röda och kliar kan en akut konjunktivit ha uppstått. Ibland kan smärta i öronen uppstå i samband med en rhinofaryngit. Det kan vara ett förkylningssymptom men kan också handla om en akut media otit. Sinuiter kan också uppstå och symptomen brukar vara en långdragen rhinofaryngit med ont i kinder, panna, överkäke eller runt ögonen, beroende på vilka bihålor som drabbats. Influensa kan i början ge samma symptom som rhinofaryngit men ger sedan kraftigare symptom med hög feber, muskelvärk och huvudvärk.
Feber och förstorade lymfkörtlar förekommer också ibland och kan vara tecken på körtelfeber.
Om snuvan beror på allergi är den rikligare, rinnigare och klarare i färg. En ensidig och blodig eller varig snuva hos ett barn kan även bero på att barnet petat in något i näsan.
Diagnostisering
Vid övre luftvägsinfektioner kan det vara betydelsefullt att fastställa huruvida det rör sig om en viralt eller bakteriellt orsakad infektion. CRP är oftast < 50 mg/l vid virusinfektion men kan bli upp till 100 mg/l vid adenovirusinfektion. Vid bakteriell infektion blir ofta febern högre, tonsillerna kan få beläggningar och varproppar och lymfkörtlarna under käken är ofta ömmande och ibland förstorade. En viktig differentialdiagnos är streptokocktonsillit, som kan påvisas snabbt med strep-A-test.
Behandling
Vid akut rhinofaryngit finns ingen behandling. Antivirala läkemedel som används mot influensavirus (till exempel Tamiflu) har ingen effekt på andra virus.
Rhinofaryngiten spontanläker efter en till två veckor. Vid feber är det viktigt att dricka mycket för att återställa vätskebalansen och producera mer lättflytande sputum. Blir febern 39 grader eller mer kan febernedsättande med paracetamol eller ibuprofen hjälpa. Mot nästäppa och snuva finns nässpray eller näsdroppar.
Hosta kan vara besvärligt men ska inte dämpas i onödan. Om ett barn över två år däremot hostar så mycket att det inte kan sova kan man dock förskriva hostdämpande medicin. Dessa hostmediciner dämpar hostreflexen vid tillfällig rethosta och dosen anpassas efter ålder och kroppsvikt. Viktigt att notera är att dessa mediciner är kontraindicerade till barn under två år. Det finns också slemupplösande hostmediciner som gör slemmet lättare att hosta upp.
Råd att förmedla till föräldern
- En infektion ger ofta minskad aptit och halsont kan göra det svårt att svälja, men var extra noga med att barnet får i sig ordentligt med näring och vätska, speciellt om barnet har feber. Att dricka regelbundet hjälper också slemhinnorna att producera mindre trögflytande slem så att det lättare går att hosta upp.
- Om febern når 39 grader eller mer kan föräldern ge febernedsättande med paracetamol (till de minsta barnen) eller ibuprofen (till barn över sex månader). Ge inte läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.
- Mot nästäppa och snuva kan föräldern använda koksaltdroppar, nässpray eller näsdroppar. Ge inte ge näsdroppar/-spray till spädbarn men däremot kan koksaltlösning eller några droppar bröstmjölk i näsan hjälpa.
- Låt barnet sova med huvudet högt för att underlätta andning och minska värk som bland annat beror på svullna slemhinnor.
- Hosta är en naturlig reaktion på förkylning för att få upp slem från lungorna men om den blir besvärlig och långdragen kan hostmedicin hjälpa för att göra det lättare att sova. Receptfri hostmedicin kan ges till barn över två år. En del hostmediciner dämpar hostreflexen vid tillfällig rethosta och andra löser upp slemmet.
