De flesta bakterieinfektioner är inte särskilt smittsamma.
Inom sjukvården kan dock bakterier spridas mellan patienter, framför allt mellan patienter med nedsatt allmäntillstånd. Har patienterna sår, urinkatetrar, venösa infarter etc. ökar risken för smitta. Här är det extra noga att hygienföreskrifter följs noga.
Ett växande problem är resistensutvecklingen mot antibiotika. Resistenta bakterier är som regel inte ilsknare än icke-resistenta bakterier och orsakar sålunda inte svårare infektioner. Men infektioner med resistenta bakterier är mer svårbehandlade eftersom det finns betydligt färre antibiotika att välja mellan. Dessa antibiotika är dessutom betydligt dyrare än de antibiotika vi brukar använda. I allt fler länder finns nu infektioner orsakade av bakterier där över huvudtaget inga antibiotika hjälper.
Att förebygga s.k. vårdrelaterade infektioner är av största vikt och det görs bäst genom att följa hygienrutiner och använda antibiotika på ett klokt och genomtänkt sätt.
I influensatider bör om möjligt sjuka hålla sig hemma och vid behov av läkarbedömning är hembesök att föredra. Är detta inte möjligt bör besök på vårdcentraler och andra vårdinrättningar ske först efter överenskommelse för att styra så att inte flera infekterade patienter sitter länge i samma väntrum. Vid luftburen smitta bör undersökningsrummen vädras mellan patienterna.
Det allra viktigaste inom såväl öppen som sluten vård är att personalen iakttar hygienrutiner med så kallad barriärvård och noggrann handhygien och inte bär ringar, armbandsur etc.
Granskad av doktor Åsa Hallgårde, Infektionsspecialist.