Allmänhet Vårdpersonal
Allmänhet Vårdpersonal

Halsfluss

Halsfluss

Halsfluss (tonsillit) ger svullna och röda halsmandlar. Infektionen kan orsakas av både virus och bakterier. Bakteriell tonsillit orsakas oftast av Streptococcus pyogenes (GAS).

Symtom

Typiska symtom på tonsillit är att den drabbade får riktigt ont i halsen och ibland svårigheter att svälja på grund av smärtan och svullnaden i svalget. Om symtomen på halsfluss kommit i samband med en förkylning (rhinofaryngit) och långsamt blivit värre är infektionen troligtvis viral. Då kan också små blåsor i munnens bakre del dyka upp och som kan göra ont när de spricker. Vid tonsillit tillsammans med svullna lymfkörtlar på halsen kan det handla om Epstein-Barr-virus som ger körtelfeber (mononukleos). Det drabbar oftast barn i skolålder.

Vid bakteriell tonsillit dyker symtomen oftast upp snabbt, är kraftigare och innefattar ofta hög feber men inte hosta.

I samband med streptokockorsakad tonsillit kan exantem och smultrontunga (röd, svullen, prickig) uppstå. Då har troligtvis en scarlatina utvecklats om patienten inte har haft det tidigare.

Diagnostisering

Vid övre luftvägsinfektioner kan det vara betydelsefullt att fastställa huruvida det rör sig om en viralt eller bakteriellt orsakad infektion. CRP är oftast < 50 mg/l vid virusinfektion men kan bli upp till 100 mg/l vid adenovirusinfektion. Vid bakteriell infektion blir ofta febern högre, tonsillerna kan få beläggningar och varproppar och lymfkörtlarna under käken är ofta ömmande och ibland förstorade. En viktig differentialdiagnos är streptokocktonsillit, som kan påvisas snabbt med strep-A-test. Detta måste dock användas i kombination med den kliniska bilden eftersom streptokocker kan förekomma i barns naturliga bakterieflora i halsen. Även blodprov och odling på halsprov kan ibland vara användbart för diagnostisering.

Behandling av halsfluss

Alla fall av akut tonsillit behöver inte antibiotikabehandlas, de flesta självläker inom en till två veckor. Klinisk undersökning och symptomutvärdering bör alltid föregå provtagning.

Vid kraftiga smärtor i halsen, sväljsvårigheter, halsböld eller hög feber i mer än tre dagar behandlas tonsilliten med antibiotika. Vid mononukleos kan ta månader innan symptomen försvunnit helt men det finns ingen behandling.

En bakteriell tonsillit behandlas vanligtvis med Kåvepenin (eller Ery-Max vid penicillinallergi). Det förkortar sjukdomstiden med ett par dagar. Vid recidiv inom en månad är cefalosporin eller klindamycin bra antibiotikaval.

Vid halsböld tömmer man först bölden på var innan man påbörjar antibiotikakuren.

Tonsillektomi kan övervägas vid recidiverande bakteriella tonsilliter med fler än tre per år eller vid halsböld.

Råd att förmedla till föräldern

  • Det är viktigt att dricka ordentligt vid halsfluss. Kall mat och dryck, till exempel glass, kan lindra smärtan. 
  • Receptfria smärtstillande läkemedel och näsdroppar/-spray brukar också kunna lindra symtomen.
  • Barnet kan återgå till dagis eller skola när det har frisknat till och är piggt nog att vara med och delta i aktiviteterna. Enligt en tumregel är en person smittfri två dagar efter påbörjad antibiotikakur. Det är ändå viktigt att alltid slutföra den antibiotikakur som har skrivits ut.
  • Informera om hygienrekommendationer.