Hudinflammation och mjukdelsinflammation

Hudinflammationer kan bero på såväl infektioner som allergier eller skador på huden. Här kan du läsa om några av de vanligaste hudinflammationerna.

Böjveckseksem är vanligt i Sverige och beror på en ärftligt känslig hud. Sjukdomen visar sig som torr och kliande hud, oftast diffust avgränsade röda partier i huden på kinder, mage och i arm- och benveck. I perioder kan huden börja fjälla, bli röd och klia ännu mer. Infektioner kan lätt drabba huden och då kan den vätska sig.

Eksemet beror på en obalans i immunförsvaret och att huden innehåller mindre fett. Det senare gör att huden inte blir lika tät och fungerar som en sämre barriär för kroppen. Då kommer huden att släppa ifrån sig mer vätska, vilket ytterligare torkar ut huden. Infektioner uppstår också lättare eftersom mikroorganismer lättare tar sig igenom huden.

Vattkoppor är en väldigt vanlig infektionssjukdom hos barn. Det orsakas av ett virus som smittar via hostningar och nysningar.

De första symtomen är feber, huvudvärk och trötthet. Sedan börjar små röda kliande knottror bli synliga i ansiktet och på buken som sprider sig ut på armar, ben och ibland i hårbotten och i munnen. Efter någon dag övergår knottrorna till att bli vätskefyllda blåsor som också kliar mycket. Efter ytterligare ungefär två dagar blir blåsorna till skorpor som sedan faller av. Nya blåsor bildas under sjukdomstiden och mängden kan variera mycket mellan olika barn.

Vattkoppor smittar från och med två dagar innan utslagen dyker upp och fram till dess att de har torkat in. Under den tiden bör barnet hålla sig hemma för att undvika onödig smitta.

Femte sjukan är en annan vanlig virussjukdom bland barn i åldern 5-15 år. Femte sjukan ger till en början en rodnad i ansiktet som sedan sprider sig till resten av kroppen och ger utslag och klåda. Ibland ger denna typ av hudinfektion också symtomen feber och att man känner sig hängig.

Behandling: Då femte sjukan orsakas av ett virus finns ingen botande behandling. Däremot kan symtomen lindras. Klådan kan minska genom att pudra på talk eller potatismjöl eller kyla ned huden med kylbalsam eller zinkpasta. Det kan också kännas skönt att badda huden med en kall, blöt handduk. Febern kan dämpas med febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol.

Vid tredagarsfeber kommer en plötslig, hög feber, ibland utan andra symtom och ibland i kombination med diarré, blåsor i munnen, hosta, svullna ögonlock och lymfkörtlar på halsen. Efter ungefär tre dagar försvinner febern och ersätts av utslag på bröstet och senare även på armar och ben. Utslagen kliar inte.

Svinkoppor kan orsakas av två olika bakterier som ger lite olika symtom. Stafylokocker ger ytliga sår med gul skorpa runt näsa, mun och på fingrar. Streptokocker ger varblåsor som spricker och bildar vätskande sår som kan sprida sig över lår och stjärt. Ibland dyker de upp i samband med förkylning men man kan också känna sig helt frisk i övrigt.

Halsfluss som beror på streptokocker kan ibland ge knottriga utslag på huden och smultrontunga (röd, svullen, prickig). Det kan vara symtom på scharlakansfeber om personen inte haft det tidigare. Scharlakansfeber är idag en ganska ovanlig barnsjukdom. Smittan sprids genom att barnet hostar, nyser eller har direktkontakt med en annan person.