Allmänhet Vårdpersonal
Allmänhet Vårdpersonal

Hudinflammation

Hudinflammation och mjukdelsinflammation

Hudinflammationer kan bero på såväl infektioner som allergier eller skador på huden. Här kan du läsa om några av de vanligaste hudinflammationerna.

Böjveckseksem (atopiskt eksem)

Böjveckseksem är vanligt i Sverige och beror på en ärftligt känslig hud. Sjukdomen visar sig som torr och kliande hud, oftast diffust avgränsade röda partier i huden på kinder, mage och i arm- och benveck. I perioder kan huden börja fjälla, bli röd och klia ännu mer. Infektioner kan lätt drabba huden och då kan den vätska sig.

Eksemet beror på en obalans i immunförsvaret och att huden innehåller mindre fett. Det senare gör att huden inte blir lika tät och fungerar som en sämre barriär för kroppen. Då kommer huden att släppa ifrån sig mer vätska, vilket ytterligare torkar ut huden. Infektioner uppstår också lättare eftersom mikroorganismer lättare tar sig igenom huden.

Behandling

Böjveckseksem går inte att bota helt, men du kan lindra symtomen genom att smörja in huden. På apoteket finns receptfria hydrokortisonsalvor att smörja in de irriterade områdena med morgon och kväll. Om det inte hjälper ska du söka vård för att få en ordentlig utredning och effektivare behandling. Böjveckseksem försvinner i de flesta fall i tonåren.

Vattkoppor

Vattkoppor är en väldigt vanlig infektionssjukdom hos barn. Det orsakas av ett virus som smittar via hostningar och nysningar.

De första symtomen är feber, huvudvärk och trötthet. Sedan börjar små röda kliande knottror bli synliga i ansiktet och på buken som sprider sig ut på armar, ben och ibland i hårbotten och i munnen. Efter någon dag övergår knottrorna till att bli vätskefyllda blåsor som också kliar mycket. Efter ytterligare ungefär två dagar blir blåsorna till skorpor som sedan faller av. Nya blåsor bildas under sjukdomstiden och mängden kan variera mycket mellan olika barn.

Vattkoppor smittar från och med två dagar innan utslagen dyker upp och fram till dess att de har torkat in. Under den tiden bör barnet hålla sig hemma för att undvika onödig smitta.

Behandling

Vattkoppor läker ut av sig självt och efter 7-10 dagar har de flesta blivit friska och kan återgå till dagis eller skola. Om klådan besvärar barnet väldigt mycket eller om det bildas en kraftig rodnad och svullnad runt blåsorna ska man kontakta vårdcentral. Då har troligtvis en eller flera koppor blivit infekterade och om det beror på bakterier kan antibiotika hjälpa. Ring alltid först och rådfråga eftersom vattkoppor är väldigt smittsamma. Du kan underlätta läkningen genom att tvätta huden ofta. För att minska klådan kan man pudra på talk eller potatismjöl och kyla ner huden med svalt vatten, kylbalsam eller zinkpasta. Det kan också kännas skönt att badda huden med en kall och fuktig handduk.

Femte sjukan

Femte sjukan är en annan vanlig virussjukdom bland barn i åldern 5-15 år. Femte sjukan ger till en början en rodnad i ansiktet som sedan sprider sig till resten av kroppen och ger utslag och klåda. Ibland ger denna typ av hudinfektion också symtomen feber och att man känner sig hängig.
Behandling: Då femte sjukan orsakas av ett virus finns ingen botande behandling. Däremot kan symtomen lindras. Klådan kan minska genom att pudra på talk eller potatismjöl eller kyla ned huden med kylbalsam eller zinkpasta. Det kan också kännas skönt att badda huden med en kall, blöt handduk. Febern kan dämpas med febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol.

Tredagarsfeber

Vid tredagarsfeber kommer en plötslig, hög feber, ibland utan andra symtom och ibland i kombination med diarré, blåsor i munnen, hosta, svullna ögonlock och lymfkörtlar på halsen. Efter ungefär tre dagar försvinner febern och ersätts av utslag på bröstet och senare även på armar och ben. Utslagen kliar inte.

Behandling

Tredagarsfeber orsakas av ett virus och kan därför inte botas. Klådan kan minskas genom att pudra på talk eller potatismjöl eller kyla ner huden med kylbalsam eller zinkpasta. Det kan också kännas skönt att badda huden med en kall och fuktig handduk. Febern kan dämpas med febernedsättande läkemedel som innehåller paracetamol. Om febern besvärar trots febernedsättande ska man kontakta vårdcentral.

Svinkoppor

Svinkoppor kan orsakas av två olika bakterier som ger lite olika symtom. Stafylokocker ger ytliga sår med gul skorpa runt näsa, mun och på fingrar. Streptokocker ger varblåsor som spricker och bildar vätskande sår som kan sprida sig över lår och stjärt. Ibland dyker de upp i samband med förkylning men man kan också känna sig helt frisk i övrigt.

Behandling

Ofta går infektionen över av sig självt inom en vecka men det är viktigt att tänka på hygienen eftersom infektionen smittar lätt. Tvätta såren ofta och använd alsolsprit för att torka ut dem. Alsolsprit och andra bakteriedödande medel finns receptfritt på apotek.

Om utslagen inte försvinner efter en veckas egenvård, om ditt barn i samband med svinkopporna får feber eller om barnet får mycket utslag i ansiktet eller på en stor yta på kroppen ska du söka vård. Då kan det behövas en antibiotikabehandling anpassad efter de bakterier som orsakat infektionen.

Scharlakansfeber

Halsfluss som beror på streptokocker kan ibland ge knottriga utslag på huden och smultrontunga (röd, svullen, prickig). Det kan vara symtom på scharlakansfeber om personen inte haft det tidigare. Scharlakansfeber är idag en ganska ovanlig barnsjukdom. Smittan sprids genom att barnet hostar, nyser eller har direktkontakt med en annan person.

Behandling

Efter tre-fem dagar försvinner ofta utslagen och huden kan börja fjälla. Då kan du smörja in huden med vanlig, oparfymerad hudkräm. Om scharlakansfebern inte går över av sig självt kan antibiotika vara till hjälp.