Allmänhet Vårdpersonal

Hud- och mjukdelsinflammation

Hud- och mjukdelsinflammation

Hudinflammationer kan bero på såväl infektioner som allergier eller skador på huden. Här kan du läsa om några av de vanligaste inflammationerna.

Atopiskt eksem

Atopisk dermatit (böjveckseksem) är en kronisk hudsjukdom med en defekt hudbarriär och en T-cellsdominerad hudinflammation. Barriärfunktionen är försämrad även i till synes normal hud. Orsaken till detta är bland annat en sänkt halt av vissa fetter, ceramider, i hornlagret och minskad ureabindning i epidermis. Defekten innebär ökad känslighet för irritativa ämnen, mikroorganismer och allergen, ökad vätskeavdunstning, torr och kliande hud.

För barn under två år uppstår atopiskt eksem som diffust avgränsade röda partier i huden på kinder, mage, armar och ben. Symptomen uppstår oftast i arm- och benveck. I perioder kan huden börja fjälla, bli röd och klia ännu mer. Infektionsrisken är hög eftersom mikroorganismer lättare tar sig igenom det otäta epitelet i huden. Atopiskt eksem går inte att helt bota men försvinner i de flesta fall i tonåren.

Behandling

Vid atopiskt eksem finns ingen botande behandling. Klådan och torrheten kan lindras genom att ofta smörja in huden med vanlig, oparfymerad hudkräm och genom att undvika långa bad (speciellt i klorerat vatten), kyla, torr luft och stress. Receptfria, milda hydrokortisonsalvor kan lindra klådan. Vid svåra fall kan grupp II-steroider vara indikerat (klobetasonbutyrat). Mjukgörande hudkrämer som binder vatten och normaliserar torr hud (till exempel Canoderm, Monilen, Miniderm eller Propyderm) är också att rekommendera. Vid förhöjda IgE-nivåer kan antihistamintabletter ha god effekt.

Vattkoppor

Varicella-zosterinfektioner är väldigt vanliga bland barn. De första symptomen är feber, huvudvärk och trötthet. Sedan dyker det upp små röda kliande knottror i ansiktet och på buken och sprider sig ut på armar, ben och ibland i hårbotten och i munnen. Efter någon dag övergår knottrorna till att bli vätskefyllda blåsor som också kliar mycket. Efter ytterligare ungefär två dagar blir blåsorna till skorpor som sedan faller av. Nya blåsor bildas under sjukdomstiden, vilket ger en uppsättning av koppor i varierande mognadsgrad. Mängden koppor varierar mycket mellan olika barn.

Diagnosen vid vattkoppor är klinisk.

Vattkoppor smittar från och med två dagar innan utslagen dyker upp och till att de har torkat in. Infektionen läker ut av sig självt och efter 7-10 dagar har de flesta blivit friska och kan återgå till daghem eller skola.

Behandling

Varicella läker ut spontant, efter 7-10 dagar har de flesta blivit friska och kan återgå till daghem eller skola. Det finns ingen antiviral behandling, men det går att underlätta läkningen genom att tvätta huden ofta. För att minska klådan kan man pudra på talk eller potatismjöl och kyla ner huden med svalt vatten, kylbalsam eller zinkpasta. Om klådan besvärar barnet väldigt mycket kan man testa antihistamintabletter.

Vattkoppor smittar tills att de har torkat in och under den tiden ska barn vara hemma för att undvika smittspridning. Vaccination finns tillgängligt men ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det kan ges till barn över nio månader. Inom 72 timmar efter exponering kan vaccination ges och förhindra Varicellautbrott. En andra dos ges tidigast sex månader senare.

Femte sjukan

Femte sjukan är en vanlig virussjukdom bland barn i åldern 5-15 år. Symptomen är till en början rodnad i ansiktet som sedan sprider sig till resten av kroppen och ger utslag och klåda. Ibland ger infektionen även feber och allmänpåverkan.

Behandling

Eftersom femte sjukan orsakas av ett virus finns ingen botande behandling, men symptomen kan däremot lindras. Klådan kan minska lite om man baddar huden med en kall, blöt handduk. Vid feber kan man använda receptfria febernedsättande läkemedel med paracetamol.

Impetigo

Impetigo kan orsakas av stafylokocker som ger ytliga sår med gul skorpa runt näsa, mun och på fingrar eller streptokocker som ger varblåsor som spricker och bildar vätskande sår som kan sprida sig över lår och stjärt. Ibland dyker de upp i samband med rhinofaryngit men man kan också känna sig helt frisk i övrigt.

Behandling

Ofta går infektionen över av sig självt men det är viktigt att tänka på hygienen eftersom infektionen smittar lätt. För att torka ut sårskorporna ska såren rengöras ofta, eventuellt med klorhexidinlösning. Sårskorpor kan tas bort genom att först lösas upp av fuktig kompress och sedan skrapas bort.  Om utslagen inte försvinner efter en veckas egenvård, vid feber eller mycket utslag i ansiktet eller på en stor yta på kroppen kan en antibiotikabehandling behövas. Till en början rekommenderas lokal antibiotikabehandling med retapamulin (Altargo). Vid utbredd och/eller progredierande impetigo, ofta den bullösa formen, samt vid impetigo som inte svarat på lokalbehandling rekommenderas systemisk antibiotikabehandling. Den ska dock alltid föregås av bakterieodling, som tas från ett rengjort sår för att undvika kontamination. Vanligtvis sker sedan behandlingen med Heracillin eller Cefadroxil.

Scharlakansfeber

En tonsillit orsakad av betahemolyserande grupp A-streptokocker kan utvecklas till scarlatina om patienten inte haft det tidigare. Patienten får då exantem och smultrontunga (röd, svullen, prickig) som reaktion mot bakteriernas exotoxin. Den kliniska diagnosen är viktigast. Strep-A-test kan också göras och svalgodling kan behövas vid atypiska fall.

Behandling

Efter tre-fem dagar försvinner ofta utslagen och huden kan börja fjälla. Vanlig, oparfymerad hudkräm kan lindra torrheten. Om scharlakansfebern inte går över av sig självt kan antibiotika, vanligtvis Kåvepenin, sättas in under tio dagar. Vid penicillinallergi används oftast Ery-Max.

För att minska klådan vid hudinfektioner finns flera knep. Talk eller potatismjöl kan pudras på huden, kylbalsam eller zinkpasta kan smörjas på för att kyla ned. Det kan också kännas skönt att badda huden med en kall och fuktig handduk.