Högsäsong för fästingbett – och risk för borreliasmitta?
Nedan sammanfattas viktiga behandlingsråd där Professor Lars Hagberg svarar på dagsaktuella frågor kring behandling och provtagning i den kliniska vardagen.
Smittorisken för en borreliainfektion efter ett fästingbett är relativt låg. Epidemiologiska studier från södra Sverige visar att ca 1 av 150 fästingbitna riskerar att bli smittade av spiroketen. Under säsong diagnostiseras uppskattningsvis 5 000–10 000 fall i Sverige med kliniska symtom av borrelios. Erythema migrans (EM), som är den primära hudborreliosen, är den vanligaste kliniska manifestationen. Ett par hundra fall av neuroborrelios diagnostiseras per år, varav mindre än hälften har Erythema migrans.
Erytema migrans diagnosticeras kliniskt, det finns ingen serologi som är till hjälp. I tidigt skede efter ett fästingbett kan det vara svårt att avgöra om en rodnad beror på borreliainfektioner eller är en bettreaktion, alternativt mekanisk inflammation efter olika försök att ta bort fästingen. Växer rodnaden till en storlek överstigande en femkrona efter en vecka är det ett bra mått för att rekommendera antibiotikabehandling.
Serologi kan stödja diagnosen vid klinisk misstanke om neuroborrelios (för säker diagnos krävs lumbalpunktion) borreliaartrit, akrodermatit samt borreliakardit. Provet har dock en del svagheter. Serologi i fall med diffus symtomatologi och låg borreliamisstanke har mycket lågt värde då 20% av befolkningen kan ha blivit exponerad och bär på Ig M och Ig G antikroppar efter självläkning eller utan att ha blivit smittade.
Dessutom kan det förekomma negativ serologi vid tidiga manifestationer (mindre än 6 veckor) vid neuroborrelios.
Det är därför viktigt med strikta indikationer för provtagning och tydlig frågeställning.
Behandling
Behandlingstid vid påvisad EM infektion är 10 dagar och rekommenderat förstahandsval är pcV 1 g x3 för vuxen och 25 mg/kg kroppsvikt för solitära EM hos barn.
Upprepad och långvarig antibiotikabehandling hos patienter med restsymtom i form av kognitiv funktionsnedsättning, trötthet och muskelvärk efter genomgången behandling har inte visat någon effekt.
Källor:
- Läkemedelsbehandling av borrelia. Information från Läkemedelsverket 14:2009.
- www.Internetmedicin.se
Kommentar, Professor Lars Hagberg:
Svenska läkare är generellt bra på att diagnostisera borrelia, men det förekommer att hudinfektionen erytema migrans misstas för rosfeber, eksem eller revorm. Någon gång kan också diffusa problem som ledvärk och trötthet i kombination med att patienten har antikroppar mot borrelia resultera i en felaktig diagnos.
Sammanblandningen med rosfeber gör inte så mycket, eftersom sjukdomarna behandlas på samma sätt. Det är värre om patienten äter antibiotika till ingen nytta, mot värk och trötthet som beror på något annat, säger professor Lars Hagberg, infektionsläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Lars Hagberg menar att det har funnits ett visst patienttryck kring borreliadiagnoser som ett fåtal oseriösa vårdgivare, främst i Tyskland, har utnyttjat. Värk- och trötthetssymptomen ihop med antikroppar mot borrelia har i enskilda fall lett till långa antibiotikabehandlingar helt i onödan.
Mikroorganisismen upptäcktes på 1980-talet och det tog tid innan man förstod att cirka 20 procent av befolkningen har blivit exponerade för bakterien och bär på antikroppar mot borrelia utan att ha blivit smittade av sjukdomen. Antikroppar är alltså ingen säker indikator för borrelia, förklarar Lars Hagberg.
Hudinfektionen diagnostiseras kliniskt. Men om bakterien har spridit sig till nervsystemet krävs lumbalpunktion för en säker diagnos. Neuroborrelios medför ofta svår, skärande smärta inombords som inte vanliga värktabletter rår på. Problemen är i regel värst nattetid, med sömnbrist som konsekvens. Även ansiktsförlamning och andra förlamningar kan uppstå.
Smärtsymptomen kan likna dem man får vid hjärtinfart eller gallproblem, så det är viktigt med en snabb undersökning. Men kan akut livshotande sjukdom uteslutas är det inte så bråttom. Inom några veckor från de första symtomen bör man dock få behandling, säger Lars Hagberg.
Borrelia kan självläka. Men vid misstanke om neuroborrelios är det särskilt viktigt med diagnos och behandling, eftersom obehandlad infektion kan leda till bestående nervskador.
