Resistenta bakterier

Resistenta bakterier

Vissa bakterier lyckas överleva trots behandling med antibiotika. Dessa bakterier kallas resistenta, det vill säga okänsliga. Om antibiotika inte längre har effekt måste kroppen ta hand om bakterierna på egen hand, men lyckas inte alltid. Se till att använda rätt sorts antibiotika och på rätt sätt för att minska resistensen.

Resistenta bakterier är ett problem

Antibiotika har funnits sedan 1930-talet och har sedan dess använts allt mer. I många länder har resistenta bakterier lett till stora problem. Till exempel har även vanliga infektioner, som öroninflammation, lett till att barn tvingats läggas in på sjukhus för att få antibiotika direkt till blodet med dropp eftersom vanlig behandling via munnen inte haft effekt på infektionen.

Resistenta bakterier innebär att infektioner som vi vanligtvis betraktar som enkla blir livshotande.  I Sverige är andelen resistenta bakterier fortfarande betydligt lägre än i stora delar av Europa och övriga världen. För att hålla resistensutvecklingen nere är det viktigt att läkare väljer rätt typ av behandling och att patienten följer läkarens ordination.

Vissa antibiotika ger mindre resistens

Antibiotika kan delas in i två olika typer. Antibiotika med smalt spektrum har effekt på några få typer av bakterier medan antibiotika med brett spektrum har, ofta lite lägre, effekt men på flera typer av bakterier. Eftersom smalspektrumantibiotika slår specifikt mot de bakterier som orsakat infektionen minskar risken för att bakterier i allmänhet blir okänsliga (resistenta) mot antibiotika. Smalspektrumantibiotika påverkar inte heller kroppens nyttiga bakterier (normalfloran) lika mycket som bredspektrumantibiotika. Om de nyttiga bakterierna slås ut kan personen drabbas av till exempel diarréer och en ökad risk för nya infektioner. Därför ska läkare alltid välja att behandla med smalspektrumantibiotika i första hand.

Följ läkarens ordination

Om du känner dig frisk och slutar ta antibiotika innan kuren är klar kan skadliga bakterier finnas kvar i kroppen. Några av dem kan ha blivit resistenta under behandlingen och kan nu sprida resistensen till de andra bakterierna i kroppen som överlevt behandlingen. De resistenta bakterierna kan också överföras till en annan person som då blir infekterad.

Det är viktigt att du noggrant följer läkarens ordination.

FAKTA: Så blir bakterier resistenta

Bakterier består av en enda cell och kan därför föröka sig (dela sig) väldigt snabbt. Var tjugonde minut bildas en ny bakterie. 

Oftast har den nya cellen precis samma gener som modercellen, men det händer då och då att det blir slarvfel i maskineriet och kopiorna inte blir exakta. Ett sådant ”genfel” kallas mutation. Ett ”genfel” eller mutation kan också uppstå på annat sätt, till exempel genom strålning.  

En mutation är oftast negativ för bakterien, och gör så att den inte kan föröka sig. Men ibland ger mutationen en positiv effekt som till exempel att bakterien lyckas utveckla ett skydd mot fiender, i detta fall antibiotika. Skyddet kan vara i form av att bakterien lyckas producera ett enzym som bryter ned antibiotika.

Eftersom bakterier delar sig så ofta är det inte lika ovanligt som hos större organismer att de muterar. Då och då lyckas de utveckla ett skydd och på så sätt bli okänsliga, resistenta, mot antibiotika. 

Skyddet innebär ingen som helst fördel för bakterien så länge den inte utsätts för antibiotika. Då dör oftast bakterien ut av sig själv eftersom mutationen också är en extra belastning för bakterien. Just därför är det viktigt att inte använda antibiotika i onödan.

Om antibiotika

Om antibiotika

I Sverige finns idag ett 60-tal olika antibiotikapreparat tillgängliga på apoteken. Här kan du lära dig mer om hur antibiotika fungerar och vanliga biverkningar.

Lär dig mer om antibiotika