Allmänhet Vårdpersonal

Behandling

Vilka infektioner ska behandlas med antibiotika?

Antibiotika är fantastiska läkemedel som ska användas vid bakteriella infektioner som troligen inte självläker inom några dagar.

Av luftvägsinfektioner ska halsfluss, tonsillit, orsakat av streptokocker behandlas med antibiotika. Förkylning, som ju är virusorsakad, ska inte behandlas med antibiotika men det händer att en förkylning efterföljs av en bakteriell komplikation och då kan antibiotika vara befogat. Man ska dock ha i minnet att en normal rejäl förkylning tar upp emot tio dagar att läka! Vid måttliga symtom från bihålorna behövs inte antibiotika men drar infektionen ut på tiden kan antibiotika vara indicerat. Lunginflammation, som både kan debutera i anslutning till en förkylning eller komma helt utan förvarning, ska alltid behandlas med antibiotika. Patienter med KOL som ganska akut försämras i sin andning och samtidigt får färgade sputa ska behandlas med antibiotika.

Många mindre hud- och mjukdelsinfektioner läker utan antibiotika. Har patienten ingen feber kan kroppen som regel hantera t.ex. mindre varbölder utan hjälp av antibiotika. Vid feber eller allmänpåverkan bör antibiotikabehandling ges. Katt och hundbett ska behandlas frikostigt redan vid minsta symtom som rodnad, ömhet eller svullnad då risken för fula snabbt progredierande infektioner är stor.

Urinvägsinfektioner ska som regel behandlas med antibiotika. Om symtomen återkommer efter behandling ska man alltid ta urin till odling. Illaluktande urin, ”ful” urinsticka eller bakterier i urinen är i sig inte indikation för antibiotikabehandling. Många äldre har bakterier i urinen utan några besvär från urinvägarna. Vid graviditet är läget annorlunda. Här ska även asymtomatisk signifikant bakteruri (> 100 000 bakterier/ml) behandlas.

Mag-tarminfektioner ska mycket sällan behandlas med antibiotika. I bästa fall kortas sjukdomsförloppet med någon dag, men samtidigt ökar risken för långvarigt bärarskap av den sjukdomsalstrande bakterien. Undantag är infektion med Shigella som alltid ska behandlas för att minska risken för smittspridning. Man kan även överväga behandlingsförsök av patienter med långvarigt bärarskap av salmonella om de på grund av detta är avstängda från sitt arbete.

I många länder används antibiotika betydligt mer frikostigt än i Sverige och här ser man också utbredd resistensutveckling. Den alltför vidlyftiga antibiotikaanvändningen har lett till att det nu finns bakterieinfektioner där inget antibiotikum hjälper! Vi ser resistensutveckling även i Sverige, men det är långt ifrån så illa som i många andra länder både i och utanför Europa. Ett växande problem är bärarskap som ofta fås vid resor till länder med hög förekomst av resistens, Det har visats i studier att det kan ta flera månader att få bort bärarskap då man kommit hem från Sverige.


Granskad av doktor Åsa Hallgårde, Infektionsspecialist.