Allmänhet Vårdpersonal

Lunginflammation

Lunginflammation

Lunginflammation kan orsakas av mikroorganismer som bakterier, virus, parasiter, svamp, eller andra irriterande ämnen som andats in. Oftast orsakas lunginflammation av bakterier som kallas pneumokocker.

Pneumonier orsakas oftast av Streptococcus pneumoniae. Efter en förkylning eller influensa är kroppens barriär mot infektioner i lungorna nedsatt och en bakterieinfektion kan komma sekundärt. Då kommer en ny sjukdomstopp med kraftigare symptom trots att man innan kunde känna sig på bättringsvägen. I det allmänna vaccinationsprogrammet ingår vaccination mot H. Influenzae typ B och mot pneumokocker. H. Influenzae typ B är anmälningspliktig.

Symtom

En pneumoni kan ge symtom som plötslig smärta i bröstet i kombination med hosta som till en början är torr men sedan blir slemhosta, ofta med purulent och ibland blodblandat sputum. Man får också ofta feber, frossa och ibland takypné. Vid andningssvårigheter kan det handla om en pleurit.

I kombination med förkylningssymptom (snuva, nästäppa, feber, halsont) blir slemhinnorna irriterade och barnet kan få hosta. Då handlar det troligtvis om en akut rhinofaryngit och medföljande bronkit. Vanliga förkylningssymptom kan efter några dagar övergå i kraftiga hostattacker med andningssvårigheter och stor slemproduktion. Då kan det handla om kikhosta om barnet inte har haft det tidigare eller är vaccinerad. Om man får hosta i samband med svullna och röda tonsiller kan det vara en virustonsillit.

Diagnostisering

Den kliniska bilden är viktig vid diagnostisering av pneumoni. Perkussion av lungorna kan visa skillnad i täthet, vilket kan bero på slemansamling i ena lungan. Detta kan också påvisas med röntgen. Vid auskultation hörs ofta biljud. Vid pleurit kan ofta krepitationer höras vid auskultation. Provtagning på sputum eller i nasofarynx kan också vara indicerat, framför allt vid terapisvikt.

Behandling

Barn brukar ofta bli bättre på kort tid men ibland kan man känna sig trött och ha hosta i ungefär en månad efter tillfrisknandet.

En lindrig pneumoni innebär ingen cyanos, 95 % eller högre i syresaturation, ingen takypné och inga sepsisindikationer. Svåra pneumonier behandlas alltid med antibiotika och förstahandsvalet är Kåvepenin i sju dagar. Vid penicillinallergi eller misstanke om en mykoplasma- eller klamydiaorsakad pneumoni ges oftast Ery-Max.

Är patienten över fem år och har haft feber i mer än fem dagar ska mykoplasmaorsakad pneumoni alltid övervägas. Barn som ser allmänpåverkade ut, har takypné, är cyanotiska eller har en syresaturation på 92 % eller lägre ska vårdas på sjukhus.

Råd att förmedla till föräldern

  • Vid hosta är det väldigt viktigt att dricka mycket. Det gör att slemmet blir mer lättflytande och lättare att hosta upp.
  • Om ett barn över två år hostar så mycket att det inte kan sova kan föräldern köpa receptfri hostmedicin som finns att köpa på apotek. Dessa hostmediciner dämpar antingen hostreflexen vid tillfällig rethosta eller löser upp slemmet så att det går lättare att hosta upp det.
  • Att sitta upp istället för att ligga underlättar också för lungorna. Dessutom kan både kalla och varma drycker kännas bra att dricka om det även gör ont i halsen.
  • Halstabletter är inte att rekommendera för barn under fem-sex år eftersom de lätt kan sätta i halsen. * Smittsamheten är som störst i början av lunginflammationen. Barnet kan återgå till dagis eller skola när det har frisknat till och är piggt nog att vara med och delta i aktiviteterna.