Så fungerar antibiotika

I Sverige finns idag ett 60-tal olika antibiotikapreparat tillgängliga på apoteken. Nästan alla har sitt ursprung i ämnen från olika sorters svampar. Ett par antibiotika kommer till och med från vissa bakterier, som till exempel streptomycin, som var ett av de första läkemedlen mot tuberkulos.

Penicillin vanligast

I dagligt tal kallas ibland antibiotika för penicillin. Det är inte helt rätt, eftersom penicillin bara utgör en viss grupp av antibiotika. Penicilliner, tetracykliner och cefalosporiner är exempel på tre stora grupper antibiotika som alla har sitt ursprung i ämnen som tillverkas av olika arter av mögelsvampar.

Penicillin, som härstammar från mögelsläktet Penicillium, var däremot det första antibiotikaläkemedlet (kom i början av 1900-talet) och är fortfarande det som används mest. Det rekommenderas som förstahandsmedel vid övre och nedre luftvägsinfektioner eftersom penicillin är effektivt mot de flesta bakterier som orsakar infektionerna och ger väldigt få biverkningar.

Olika spektrum

Antibiotika kan grovt delas in i två typer. Dels finns det antibiotika med så kallat smalt spektrum, som har effekt på en viss typ av bakterie, och dels antibiotika med brett spektrum, som har effekt på ett flertal typer av bakterier. Läkare brukar i första hand skriva ut smalspektrumantibiotika, eftersom smalspektrumantibiotika specifikt dödar skadliga bakterier och generellt inte påverkar kroppens nyttiga bakterier (normalfloran) lika mycket som bredspektrumantibiotika. Att använda smalspektrumantibiotika innebär inte heller en lika stor risk för att bakterier blir okänsliga (resistenta).

Flera olika mekanismer

En del antibiotika är direkt bakteriedödande, medan andra "bara" hindrar bakterierna från att föröka sig och på så sätt underlättar för kroppens eget immunförsvar att göra sig av med de främmande inkräktarna. Olika antibiotika bekämpar också olika bakterier. Vilken typ av antibiotika som skall användas beror på var infektionen finns, vilken bakterie som orsakar infektionen och i vilken form (tabletter, flytande eller injektion) som antibiotikan ges. 

Antibiotika skadar bakterieceller men inte mänskliga celler. För att kunna göra detta måste antibiotika verka på de funktioner som skiljer bakteriers och människors celler åt. Till exempel kan antibiotika verka på bakterier genom att:

- göra så att bakterien inte kan bygga upp sin cellvägg
- förhindra bakteriens produktion av proteiner som den behöver
- förhindra reproduktion av bakteriens egen arvsmassa

Till gruppen som gör att bakterier inte kan bygga upp sin cellvägg hör så kallade betalaktamantibiotika, dit bland andra vanliga penicillin räknas.

Biverkningar av antibiotika

Det är vanligt att bli lös i magen eller må illa av antibiotika. Att äta mat som innehåller mjölksyrabakterier, till exempel filmjölk, kan ibland minska besvären. Receptfria tabletter med mjölksyrebakterier finns att köpa på apotek. En del personer kan vara överkänsliga mot antibiotika vilket kan visa sig i form av klåda, utslag eller andningsbesvär. Det är ovanligt att antibiotika ger allergiska reaktioner, men de kan i enstaka fall vara allvarliga. Kontakta din läkare om du misstänker att du eller ditt barn reagerar på antibiotikabehandlingen.

Tänk på att det inte är bra att avbryta en antibiotikabehandling tidigare än vad som ordinerats. Även om det känns som att sjukdomen eller symtomen försvunnit kan de komma tillbaka och ibland till och med förvärras. Det kan också ta ett tag innan läkemedlet börjar verka och då gäller det att ha tålamod.

Att glömma en enstaka dos eller råka ta en dos för mycket brukar sällan innebära några problem. Händer det upprepade gånger är det dock klokt att kontakta en läkare eller fråga på apoteket.